Ding dong the wicked moose is dead

Herregud vilken kväll... Var ute med T och vi bestämde oss för att gå till en pub jag inte varit på typ det senaste halvåret/året eftersom en del gamla flings brukar husera där. Tänkte dock att sannolikheten för att någon av dem är där är minimal. Hohoho. Borde ha insett att det där med lagen om alltings maximala djävlighet gäller mig i allra högsta grad. För den absolut första människa jag får syn på är Mr Krull. Herredjävla gud. Ett kort och krystat hej, en stel kram och sen åt olika håll. Gick ändå förhållandevis bra, men satan vad snygg han var. Det var lättare när han såg dräggig och sliten ut... Hur som helst, vad gör man? Tja, är man jag plockar man upp ett substitut. Lagom smart. Menmen, gjort är gjort och jag lär ju inte träffa på honom igen.... Tur det. Så senaste flinget, I shall name thee Cocky... Ganska kaxig och självgod sak, och dessutom kock och dessutom... Ja, ni förstår... Passande namn på alla sätt.

Okej. Mer kaffe. Dusch. Ännu mer kaffe. Och sen kanske åka till M och kolla på film. Och imorgon börjar jag jobba igen. Suck stön och djävla skit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0