lacrimae

Lacrimae insåg precis att hennes svarta kjol hon tänkt att ha till favoritkavajen inte fungerar så bra ihop. Dessutom är det kanske litet väl kallt för sandaler, så eventuellt blir det stövletter istället (nu blir kanske F sur (inte hönsoperaF alltså) men då ska han komma ihåg att det är ett ypperligt tillfälle att lära sig skillnaden mellan stövlar och stövletter ;). Och blir det någorlunda okej väder blir det sandaler i alla fall (japp, stövletterna har också ganska bra med klack). Så, morgondagens outfit, Mentorn till ära blir alltså kavaj, finbyxor (med revärer och allt ;)) och några skodon med klack. Känns lämpligt med tanke på att Lacrimae ska träffa sin bankman imorgon också. Däremot funderar hon på att hoppa över årsmötet med bostadsrättsföreningen, hon inser hur stor sannolikheten är att hon blir inlurad i något hon inte har tid, lust, eller ork med.

Dagens psykologpass var som vanligt oerhört givande, men litet för tankeväckande. Så nu sitter Lacrimae och ska försöka fatta en hel del inte så små beslut (eller snarare komma fram till om hon är redo att fatta dem eller ej) och det känns rätt överdjävligt jobbigt. Hur kan man förankra saker som man vill, men kanske inte borde göra (och tvärt om), så att man är med sig själv helhjärtat?