lacrimae

I vissa jobb är det förbannat viktigt att samarbetet med kollegor fungerar. När det inte gör det kan det bli riktigt jobbigt. En kollega ringde upp idag (olika enheter) och talade om för Lacrimae vad hon skulle göra i ett ärende. Lacrimae förklarade att hon inte höll med om bedömningen och att hon inte tänkte fatta de beslut kollegan krävde, varpå kollegan blir skitotrevlig och fruktansvärt dryg. Hon försökte med ganska låga saker som exempelvis "men hur länge har du arbetat med missbrukare?" vilket är kollegans område, inte Lacrimaes, och hon sa det dessutom med en fruktansvärt nedlåtande ton. Ungefär på samma sätt som klienter frågat om man har barn, när Lacrimae arbetat med de frågorna för att försöka nedkreditera... Lacrimae förklarade att hon inte tänkte tolerera den typen av kommentarer, varpå kollegan en kort stund lugnar ner sig något (fortfarande otrevlig dock) men snart börjar fräsa, försöker styra Lacrimae till att göra vissa andra saker och sen slänger på luren. Kändes skitjobbigt, så Lacrimae gick till biträdande och förklarade läget. Biträdande gav Lacrimae rätt i bedömningen och imorgon ska Lacrimae prata med enhetschefen för att få till ett möte med vuxens enhetchef och kollegan. Vissa kanske tycker att Lacrimae gör en höna av en fjäder, men Lacrimae tog verkligen illa vid sig. Det är inte okej att någon talar om för en hur man ska göra sitt jobb (framför allt inte om man helt är ute och cyklar) och det är inte okej att vara elak och nedvärderande när man inte får medhåll. Så enkelt är det. Och Lacrimae känner att alternativen är att man antingen reder upp det med hjälp av cheferna, eller så kommer det bli en djävla massa skitsnack från höger och vänster. Då föredrar Lacrimae att försöka reda ut det så gott det går.

Men fan vad det förstörde Lacrimaes eftermiddag.