lacrimae

Lacrimae traskade hem från mamsy, en lagom promenad på typ en timme. Jätteskönt, och det är en vacker sträcka, södra allén-tanto-västerbron-rålis. Man får ganska mycket utrymme att tänka när man promenerar på egen hand, och idag kunde Lacrimae konstatera hur fri hon faktiskt är. Ganska skönt att förankra den tanken. Hon har faktiskt ingen annan än sig själv att ta hänsyn till, ingen att svara för gällande de val hon gör i livet (så länge de är lagliga osv blablabla) och ingen som lägger sig i det hon väljer att göra (bortsett från vissa för välmenande familjemedlemmar alltså).

På det stora hela, Lacrimae är verkligen herre över sig själv på ett sätt hon inte riktigt reflekterat över förrut, och det känns så förbannat skönt.

Lacrimae överväger om hon ska ut och traska en sväng till, men först ska hon kolla på handbollen!