Det ultimata lugnet
En normal vilopuls, kan ni föreställa er? Helt plötsligt går inte allting i hundratio, och man kan faktiskt göra ingenting utan att man sitter och hör hur blodet pumpas runt som fan och man tror att hjärtattacken är nära förestående. Det är helt djävla otroligt. Lacrimae sitter i soffan hemma hos J och M (Pumbaa) och bara njuter. De senaste fyra dagarna kan sammanfattas av ett ord, rofyllda. Det har varit helt otroligt, och Lacrimae vill som vanligt inte hem. Hemma finns stress, stress, stress.
Det har varit en underbar midsommar, mat, dricka och trevligt umgänge. En kortare turistrunda också och middag hos Hbg-M, i övrigt har Lacrimae mest tagit det lugnt. Imorgon blir det litet turistand med Pumbaa, känns ganska lagom. Lacrimae åker ju ner om mindre än två månader igen, förhoppningsvis hänger F med då, det är inte roligt att köra 60 mil helt själv.
Nu blir det snart middag för J som fyller år idag. Hela 27 blev hon, hurra, hurra, hurra, hurra!!! (Visste ni att man bara hurrar tre gånger i Skåneland? De är litet konstiga här...)
Det har varit en underbar midsommar, mat, dricka och trevligt umgänge. En kortare turistrunda också och middag hos Hbg-M, i övrigt har Lacrimae mest tagit det lugnt. Imorgon blir det litet turistand med Pumbaa, känns ganska lagom. Lacrimae åker ju ner om mindre än två månader igen, förhoppningsvis hänger F med då, det är inte roligt att köra 60 mil helt själv.
Nu blir det snart middag för J som fyller år idag. Hela 27 blev hon, hurra, hurra, hurra, hurra!!! (Visste ni att man bara hurrar tre gånger i Skåneland? De är litet konstiga här...)
Kommentarer
Trackback
