lacrimae

För en gångs skull kommer tanten ut för at äta lunch med mig där jag arbetar. Sist det hände, ja det är väl 1,5 år sen... Så. Förklarade för henne att hon måste vara här kvart i tolv, jag har jour från kvart i ett och jag vill inte behöva kasta i mig maten. Absolut, självklart, hon kommer att vara i tid. Ringer henne tjugo minuter innan vi ska ses för att se hur långt hon kommit. Då har hon inte gått hemifrån än, och det tar ca 40 minuter att ta sig hit från henne.

Är det jag som är egoistisk för att jag önskar att den enda gången hon tar sig hit på en halv evighet, så kan hon se till att komma i tid? Jag har uttryckligen sagt att jag inte har hur mycket tid som helst på mig för detta, kan liksom inte skita i jouren...

Men samtidigt, varför är jag förvånad? Det brukar vara såhär när det inte handlar om något som är viktigt för henne. Visst, jag kan förstå utifrån vissa aspekter, men inte alla. Och framför allt inte alltid. Suck.