lacrimae

F är in the house, i badrummet just nu för att vara exakt. Vi har ätit lunch/middag, börjat dricka vin och lyssnar på massa bra musik som vi förknippar med olika bra saker i livet. Det är så skönt och befriande att umgås med F. Han är en av de få som aldig aldrig dömer mig för det sätt jag väljer att leva mitt liv, en av de få som inte hela tiden tjatar på mig att det är dags att stadga sig och som ser att ett par snoriga barn och ett förfallet radhus i förorten inte nödvändigtvis är höjden av lycka.

Helt uppriktigt, just nu är det mycket på grund av honom jag är någorlunda hel idag. Han plockade upp mig när det brakade loss som värst och han har egentligen aldrig försvunnit sedan dess. De flesta ser nog honom som en ganska ytlig människa, men inget kunde vara mer fel (även om han själv gärna vill att andra ska tro det). Kort sagt, F bär mig när det brakar loss ordentligt och han ser till att jag inte kan vara ledsen en längre tid. Det är en männska som alltid ser igenom ens försvar, men inte pressar en på det när han ser att det är för jobbigt.

Jag skulle kunna skriva i timmar om hur bra han är, men det finns liksom inte anledning till det, när han är här. Så, mer vin, mer sång, och underbara ögonblick för resten av våra liv, eller hur?

Love you