lacrimae

Eller, nja... Men Lacrimae har varit en riktig djävul i alla fall... Fredagskvällen bjöd på utgång på stamhaket, allt började bra, men slutade ganska kaotiskt. Lacrimae upptäckte i alla fall att hon fortfarande kan bli heligt förbannad, höll faktiskt till och med på att klippa till ett pucko. Visst, inte så bra, men samtidigt väldigt uppfriskande, eftersom Lacrimae trodde att det inte var möjligt för henne att bli rasande längre....

Lördagen var mysig, men slutade i något av ett antiklimax. Lacrimae med vänner hade tänkt att bege sig till ett ställe som hade jubileum, men fick just när de skulle gå veta att det bara var att glömma, då det var alldeles för mycket folk för att man ens skulle ha en teoretisk möjlighet att komma in... Så istället blev det nåt halvtrist ställe på söder som stängde tidigt. Lacrimae var i alla fall inte det minsta berusad. Alltid något.

Det positiva med helgen var söndagen, Lacrimae började gå igenom alla flyttkartonger, sorterade, slängde, nostalgitrippade till och från och hade det allmänt mysigt. Det var ganska välbehövligt med tanke på att veckan börjat i samma anda som helgen... Kaos, kris och katastrof. Lacrimae övervägde att säga upp sig på fläcken och söka jobb som någonting mindre påfrestande. Typ levande kanonkula eller så...

Jaja, det kan ju i alla fall inte bli värre i alla fall...