Utgång, utgång, utgång. Vad hände med självbevarelsedriften?

En ganska bra dag igår, på det hela taget. Upp försent förvisso, så jag fick ringa B som jag skulle luncha med och flytta fram en halvtimme. Sen utnyttja det faktum att Hbg-M hade med sig bilen och storhandla. Tyvärr är inte prisextra billigt alls, fick jag lära mig, menmen. Sen middag på Göken med M och Hbg-M, och därefter hem till D för att ta en drink och kvällen avslutades med drink på ett hotell, Donken och sen promenad hem. Hemma omkring halv fyra eller så tror jag, och däckade ganska bra.

Klockan sju ringer telefonen. Och det slutar inte att ringa... Allvarligt talat, vem fan ringer klockan sju en lördagmorgon? När jag lyckats masa mig upp, efter en ganska lång stund, slutade det dock ringa. Inte ett roligt sätt att vakna på, nej. Somna om och sen upp omkring ett. En mer lagom tid i min värld. Fick till och med frukost på sängen (okej, ett glas cola och en macka, men vafan, det var ändå hur länge sen som helst) och lovade mig själv att jag inte ska ut ikväll. Tio minuter senare dimper det ner ett sms från T som vill gå och dricka öl ikväll. Så, vad hände med mitt löfte? Låt mig säga såhär, jag måste bli bättre på att hålla det jag lovar mig själv. Men det ska bli trevligt att sitta på brittisk pub och dricka öl.

Dags för litet lunch och kanske litet slötittande på film.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0