lacrimae

Snurr i skallen igen... Lacrimae har hamnat mitt bland alla negativa tankar igen...  Hon har en sån där extrem fuldag, vi vet när man bara vill krypa ner under ett täcke för att bespara omvärlden sig själv... När man inte förstår varför folk ringer och messar en, för egenligen vill de inte ha med en att göra alls... Och mitt i denna spiral har hon börjar fundera över vaför hennes relationer har gått åt helvete tidigare. När Lacrimae är rationell kan hon se att hon kanske inte är totalt hopplös, att det inte alltid berott på att Lacrimae är totalt åt helvete... Men idag lägger hon allt på sig själv... Om hon bara varit si eller så... Brytt sig med om a eller b eller visat x eller y mer... Suck.

Det är ganska intressant egentligen, det där med tankar... När man inser att man har fel i sitt tankesätt, men likförbannat känns de destruktiva tankarna djävligt äkta... Hur sorterar man då ut verklighet från förvriden fantasi?