lacrimae

Lacrimae lät bli att gå ut ikväll, trots att hon egentligen kanske borde. Hon skulle behöva komma bort från den självpåtagna isolationen. Men, Lacrimae har insett att när hennes liv suger och hon går ut, slutar det med att hon blir full och ligger med olämpliga män. Och även om det är trevligt för stunden, löser det inga problem, snarare skapar det nya. Och nya problem är inget som står på Lacrimaes prio ett-lista direkt. Så, därför är Lacrimae inte ute ikväll. Därför spenderar Lacrimae kvällen med att kolla på film, spela spel och ignorera alla tankar som flyger runt i huvudet på henne. Därför ligger Lacrimae just nu på sängen och lyssnar på musik. Om det fungerar? Nej. Men man får väl försöka lura sig själv så gott det går. Man kan inte alltid vara på topp, men när man varit nere på den iskalla botten alldeles för länge, utan att lyckas plocka upp sig själv, vad fan gör man då? När man inte lyckas bryta alla negativa tankemönster, och det bara spinner iväg värre och värre och värre? Hur kommer man loss? Lacrimae börjar verkligen tröttna på sig själv. Oerhört mycket. Och när man inte står ut med sig själv, hur kan man förvänta sig att någon annan ska göra det?

Let's all take a moment och lyfta våra glas i en skål för Lacrimaes psykiska obalans.

På tal om alkohol, Lacrimae köpte vin igår för att ta ett glas under kvällen, och en arbetskamrat sa åt Lacrimae att hon inte gillar att Lacrimae dricker när hon är själv. Lacrimae började försvara sig såpass mycket att det nu fått henne att tänka. Om Lacrimae går ut nån kväll i veckan och dricker, och dessutom dricker ett glas vin i sin ensamhet, innebär det att Lacrimae har alkolholproblem? Att Lacrimae tycker det är trevligt att ta ett glas rött när hon är själv, är det ett varningstecken? Kanske inte, men Lacrimae är nojjig just nu.

Well, det är en bra grej att Lacrimae ska träffa sin psykolog nästa vecka. Väldigt väldigt bra, till och med.